Detta är en ny variant av Flaskhållare, men min man får nog vänta på inköp av lite "killigare" garnfärger.
...och mitt livs första mormorsruta fick bli en del av en ny sorts nåldyna. Jag börjar tro att jag fått kronisk Virksjuka !!!
torsdag 3 september 2009
Nu flödar det av och ur både Flaskhållare och nålsdynor
Detta är en ny variant av Flaskhållare, men min man får nog vänta på inköp av lite "killigare" garnfärger.
...och mitt livs första mormorsruta fick bli en del av en ny sorts nåldyna. Jag börjar tro att jag fått kronisk Virksjuka !!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
aW.jpg)
Risken är stor....att man får virksjuka menar jag.....måste hålla mig i skinnet för att inte flippa ut totalt...det är ju så roligt!
SvaraRaderaDu skrev i ett inlägg att det finns gott om roliga tidskrifter i Italien!!!!!Nu är det så att son med fästmö befinner sig i ROM!!!!!! och då kom jag på att jag kanske skulle be dom shoppa någon liten tidskrift till lilla mig. Har du nåt tips? Jag pratar och läser inte italienska.....kanske problem då??????
...men så oförskämt av mig! Hur kunde jag glömma att skriva:
SvaraRadera-Vad fina dina nåldynor och din flaskhållare är!
Jattefina saker du virkat!!!!Svart att sluta nar man borjat...sjalv sa stickar jag pa trojan till Riccardo.Annars hinner han ju vaxa ur den innan den blir klar:-)
SvaraRaderaHoppas allt ar bra med er!
Ring garna nar du har tid och kan:-)
Kram Eva
Ja käre värld,du löd mitt råd att sitta i soffan och "bara"virka!Så himla roligt och vilken ide att göra så med mormorsrutor!Och dina flaskväskor är ju jättefina1Bra jobbat,
SvaraRaderaMan kan verkligen använda fantasin och leva ut sin kreativitet i virkningen,bara man har garn hemma!
Kram från mamma
Tack älskade du för dom fina orden!
SvaraRaderaAtt få höra från sina barn att man är en fin förebild är den finaste komplimang man kan få!
Jag blir varmt i hjärtat varje gång.Och jag gömmer orden i mitt hjärta och bär dom alltid med mig!
Älskar dej kära dotter!
Kram och godnatt mamma
En liten fågel viskade att du snart har stort kalas för en lite mindre människa....i storlek alltså..... *ler*
SvaraRaderaVad skojigt...och att mamma kommer och är med...så förträffligt. Måste kännas lite trist att ha så långt avstånd till sin mamma. Hur kom det sig att du hamnade i Italien? Vill du berätta, får du gärna....annars spelar det ingen roll.
Här är härlig höst!!!!! vackra färger och soliga dagar.
kram
/Lotta